Uppsatsens problemområde är Institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna.

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande.

Arbetet handlar om Sveriges roll som normentreprenör i den internationella biståndspolitiken. Vi utgår från Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania som ett exempel på svensk biståndspolitik. Utifrån detta försöker vi bedöma huruvida Sverige har utövat inflytande som normentreprenör vid tillkomsten av det internationella fördraget Parisdeklarationen. Till vår hjälp tar vi socialkonstruktivistisk teori, i synnerhet normforskningen.Våra resultat tyder på att Sverige kan ha fungerat som normentreprenör i samanhanget. Motsatsen kan inte bestyrkas..

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida ett samband finns mellan institutionellt ägarskap och svenska företags utdelning. Om ett samband råder är avsikten att med statistisk signifikans säkerställa sambandet utifrån olika ägarkategoriseringar. Undersökningen baseras på 2007 års resultat av 261 företag på Stockholmsbörsen och NGM Equity Resultatet påvisar ett signifikant negativt samband mellan ägarkategorierna alla och övriga institutioner. Försäkringsbolag, pensionsrelaterade företag och fondförvaltare har ett negativt samband som inte går att statistiskt säkerställa. Resultatet kan tolkas utifrån två olika ägarstrategier, aktivt och passivt ägande, vilket medför att de har olika synsätt på utdelning..

De två torskbestånden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hållbart arrangemang, och om EU:s återhämtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbättra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrån Elinor Ostroms åtta designprinciper för institutionellt hållbara arrangemang, som innebär att om designprinciperna uppfylls, så kan arrangemanget anses vara hållbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var också att studera om dessa principer kan appliceras på geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dåligt att applicera på torskfisket.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering.

Den globala fordonsindustrin möter en av de största nedgångarna i modern tid. Fordonsindustrin är en av de absolut största branscherna med en lång kedja av företag och människor som är direkt och indirekt involverade i utvecklingen och tillverkningen av nya fordon. Att vara en underleverantör i fordonsindustrin är en mycket tuff uppgift även när tiderna är goda. Men hur påverkar rådande marknadssituation en underleverantör? Syftet med studien är att ur ett institutionellt perspektiv, undersöka hur ekonomistyrningens regler och rutiner påverkas av en radikal förändring i omgivningen, hos en underleverantör i fordonsindustrin och hur detta samspelar med företagets strategi.

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly?s and PGU?s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?2.

Syfte:Att på den svenska marknaden undersöka effekten av resultatmanipulering, efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Metod:Kvantitativ datainsamling använd's för att utföra regressioner del's för beräkning av EM, del's för identifiering av signifikanta förklaringsvariabler. Informationen hämta's bland annat från årsredovisningar, SIS Ägarservice och Datastream. Studien har en deduktiv ansat's. Teoretiska perspektiv:Ett antal bolagsstyrningsteorier har behandlat's rörande agentprincipalförhållanden, institutionellt ägande samt separation av ägande och kontroll.

This study's main aim is to contribute with an insight regarding how employees of the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) experience religion as a component of development work in religious contexts. The study focuses on whether or not religion is given enough space within Sida's development work and if the policies of Sida are enough to cover the needs in religious contexts. To answer these questions we have interviewed six employees of Sida which holds experiences of development work in religious contexts. The results show a lack of knowledge and encouragement of these questions within Sida and that the interviewees experience religion as a complex concept. The study also shows that the interviewees find policies, methods and tools within Sida as inadequate to cover the needs of religion in development work.

Diskriminering, trakasserier och våld är något som homo, bi- och transsexuella får utstå i stora delar av världen. Hbt-personer löper stor risk att försättas i fattigdom och ställas utanför samhället på grund av deras sexuella läggning. Fram tills nu har hbt-frågor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, även då vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprättade år 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebär att alla människor ska ha lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rättigheter ska inkluderas inom alla arbetsområden.

Vilken roll har kommunikationen i offentliga organisationer under tider av förändring? För att ta reda på detta har vi valt att undersöka det förändringsarbete som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomfört de senaste åren. De är två av Sveriges största myndigheter och har viktiga funktioner i välfärdssamhället. Båda har genomgått omfattande förändringar och varit hårt ansatta i media, både innan och under respektive förändringsprocess. Vi har undersökt hur deras interna och externa kommunikation fungerat under förändringsarbetet.

The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007.The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure?Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection.The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results.

Vår uppsats syftar till att studera förutsättningarna för ett nätverkssamarbete mellan Helsingborg och Helsingör i konferensbranschen och om en destination kan vinna på ett konferensamarbete. Kärnan i uppsatsen utgörs av en studie av konferensaktörer i Helsingborg och Helsingör..